30 mars 2012

Stolt mamma...

Idag var det dags för utvecklingssamtal för dottern igen och det var precis som det brukar, helt lugnt! Hon har verkligen stenkoll på skolan på ett härligt sätt och det märks att hon trivs och mår bra. För henne passar ett arbetssätt med mycket eget ansvar bra och likaså att arbeta i projekt tillsammans med andra. Hon har koll och är trygg i sig själv och det känns som hon har en sund inställning till skolan. Jag är så otroligt glad för det för att vara 15 år idag är inte alltid lätt och som tjej finns det tusen ideal, det ena galnare än det andra att leva upp till, men hon gör det bra, tjejen!

Det vi kan känna som föräldrar ibland, och det har vi pratat om massor, är att hon är så extremt självgående att det ibland känns som vi inte har insyn eller snarare, inte är så delaktiga. Självklart berättar hon och svara när vi frågar, men det är aldrig tjat om läxor eller så. Å andra sidan, det är väl riktigt bra, att hon ha full koll på att det hon gör är för sin egen skull, inte för oss. Det har vi försökt vara tydlig med för båda barnen, att det inte är för vår skull de ska hänga med, göra läxor och uppgifter utan för sin egen skull.

Jag skulle inte komma på tanken att toktjata på sonen som går i gymnasiet om att han ska plugga massor. Självklart hjälper vi honom när han frågar och stöttar honom när det behövs, men tjata...nej! Han har valt sin linje och det är hans ansvar att fixa de uppgifter de får. Han är ju för tusan myndig snart och dessutom finns det andra strider jag tycker är viktigare.

Jag måste bara få visa det superfina arbete som hon och hennes tjejkompisar gjort på temat de arbetar med nu, "Kärleken är fri"! Det är ett collage på som är kanske 130*90 cm och klistrat på en pannå så det blir som en riktig tavla. Den skulle jag absolut kunna tänka mig ha på väggen!

Lägg till bildtext

1 kommentar:

  1. Fantastiskt collage. JAG skulle vilja ha det på väggen. Mångfald, öppenhet, modernt, kärleksfullt. Snyggt.

    Jag håller med dig, någon som går på gymnasiet borde klara av att ta eget ansvar för sina studier. Jag vill inte heller tjata och jag hoppas att vi under deras uppväxt har lyckats förmedla hur viktigt det är att sköta skolan. Killarna är båda målmedvetna och vet vad de vill och vi pratar ofta om vad som krävs för det. De är duktiga i skolan och utv.samtalen är aldrig något som oroar oss. Men nu börjar den äldsta i högstadiet och det kommer ställas helt andra krav på honom. Det kommer att bli en chock att gå från en skola med under hundra elever till en högstadieskola där dem kanske är hundra i varje årskurs.

    Hoppas ni får några dagars sjysst skidåkning nu. Kram

    SvaraRadera